PinkElectric

Skamvrån hade alltid varit en svårighet för mig. Mycket svårare än själva smisket. Inte så mycket nu som tidigare. Men också nu väldigt omtumlande. Jag kände mig mycket mer utlämnad och blottad när jag stod i skamvrån än när jag låg och fick smisk. Det var så hemskt oskyddat.

I början med Hampus hade det varit nästan omöjligt att stå i skamvrån. Jag hade bönat och bett att få slippa. Men Hampus var omutlig. Jag skulle in i skamvrån när han ville det. Och det blev naturligtvis så.


Ett tag där i början tränade han mig gott och väl en timme varje kväll i två veckors tid. Ut och in i skamvrån stup i ett. Ibland bar för några sekunder i den. Ibland för en kvart eller så. Lite smisk och så in i skamvrån. Lite smisk igen och så skamvrån igen . . Till slut gick det.

Jag tror att jag tyckte att det var lite skönt när det gick. När jag lyckades komma in i skamvrån utan att det blev något motstånd. Eller också var det så att jag tyckte att det var skönt därför att Hampus var nöjd. Att han hade fått det som han ville. För på något sätt tyckte jag om när han fick det som han ville. Även när jag inte vill det alls. När jag inte ville som han ville.


Nu när jag stod där i skamvrån på Fredriks tillsägelse kom all den där gamla känslan upp. Den där som jag haft med Hampus i början. Jag var alldeles utlämnad och blottad och oskyddad. Fredrik hade fått det som han ville. Och han skulle få det som han ville nästa gång han sa till mig om något. Han visste det.

Eller visste han det verkligen? Han hade inte smiskat någon tjej förut. Inte ställt in någon tjej i skamvrån och vetat att han därmed fått grepp om henne. Så särskilt många tjejer som han gjort något annat med hade han väl inte haft heller. Han var ju så ung. Och tjejer i hans ålder konstrar och krånglar mycket mer än i min ålder. Särskilt jämfört med mig som tämjts många gånger av Hampus. Och mammans väninnor brukar han väl i alla fall inte handskas med, skulle jag tro.

Det var tyst där bakom mig en lång stund. Tankarna snurrade i huvudet på mig. Jag förstod att dom satt där bakom mig och tittade på mig. Det hettade i kinderna. Jag märkte att jag andades flämtande. Som om jag var andfådd. Det är ju inte klokt det här tänkte jag. Det kan ju inte vara så att han ska smiska upp mig.

? Jag är inte van vid sånt här. Det lät nästan som Fredrik pratade mest för sig själv. Och mindre till Hampus. Kan man säga vad som helst, fortsatte han. Så tydligen talade han till Hampus i alla fall.

? Ja, jag menar just nu. Fredrik fortsatte igen efter en stund. Kanske ska man inte prata alls. Är det bättre så.

? Tjaa. Det är vilket som det. Jag tänkte på att Hampus pratade lika enkelt och självklart i vilken situation han än kommer. Man kan göra sånt här utan att säga något alls. Ja, förutom det att man måste säga till henne som man ska ha in i skamvrån och smiska och så förstås. Men annars kan man göra det till en tyst och stilla ritual. Det går bra.

? Men ibland har man lust att prata. Det gör du som du vill. Jag tyckte att det var alldeles onödigt att uppmana Fredrik att han skulle göra som han ville. Den saken klarade han mycket bra ändå.

? Hon har en himla härlig ända. Det kom spontant från Fredrik och Hampus skrattade till. Tack för komplimangen, tänkte jag. Fast egentligen borde du väl ha snyggare ändor bland dina tjejkompisar. Men det är väl den första du ser i en skamvrå och det är kanske det som är härligt.

Ja, Hampus brukar faktiskt också säga att jag har en härlig ända. Men han har inte samma tillgång till tonårstjejer som Fredrik borde ha. Så hans krav måste vara lite mindre. Förresten brukade väl Hampus inte säga att jag hade en härlig ända utan en smiskriktig. Fast det kanske är detsamma för en karl. Vad vet jag.

? Kan man säga till henne att lägga händerna på ändan. Jag tänkte att det var hyggligt av honom att fråga i alla fall. Och inte bara gå på och tro att han kan allt.

? Säg till henne du. Hampus hann inte mer än ge sin välsignelse förrän Fredriks tillsägelse kom: Lägg händerna på ändan. Det kändes ovant när jag gjorde det.

? Isär med fingrarna. Mer isär med dom. Stryk fram och tillbaka över ändan på dig. Längre ner. Ja, också isär med fingrarna ordentligt sa jag. Och så upp och ner över hela skinkorna. Stryk med fingrarna i stjärtsprundet på dig. Och så raska på när jag säger till om något. Jag vill ha det med detsamma.